Digitalisering – hot eller möjlighet?
Digitalisering – hot eller möjlighet? Frågan är onekligen högst relevant fortfarande, även att vi diskuterat digitaliseringen ett tag nu i såväl offentlig som privat sektor. Exempelvis här i Almedalen avhandlas digitaliseringsfrågor under fler än 500 föredrag i veckan, vilket är topp 3.
Vi frågade publiken: greppade ni mobilen bland det första ni gjorde när ni vaknade i morse? Alla lyfte händerna. Med digitaliseringen har vi redan skapat helt nya beteenden som genomsyrar hela samhällsstrukturen – och då blir det mindre en fråga om hot eller möjlighet och mer en fråga om att möta medborgaren/kunden i en digitaliserad värld och bejaka förändring för att behålla, eller allra helst öka, sin relevans och konkurrenskraft.
Med andra ord fantastiska möjligheter och en fråga om hur snarare än om eller när. Men vilka är hoten då? Vi bad Patrik utveckla resonemanget efter dagens presentation: ”I ett globalt uppkopplat och digitalt samhälle får vi helt nya perspektiv på informationssäkerhet och nya utmaningar kring såväl integritet som dataskydd. Det kommer vi behöva handskas med, redan idag är det ju möjligt att sänka kommunikationen i en hel stad, stjäla data från globala företag och blockera viktiga samhällsfunktioner genom allt hänger samman. Det är det stora hotet när allt är digitalt, vi blir väldigt sårbara när det slutar fungera. Samtidigt ser vi hur bransch efter bransch både blomstrar och utmanas samtidigt av digitaliseringens framfart. Digitaliseringen fortsätter vända upp och ner på spelreglerna och i kombination med andra starka krafter, tex delningekonomin, kommer vi även framåt se befintliga affärsmodeller krympa och hur det blir allt svårare att tjäna pengar på det man gör idag.
Bilindustrin är ett bra exempel där digitaliseringen just nu driver på helt nya tjänster och samarbeten, vi ser elbilsrevolutionen ske och 2030 har vi sannolikt självkörande bilar på riktigt. Samtidigt visar färska beräkningar och forskning att car sharing, det vill säga när vi går från att äga bil till att dela och nyttja bilen som en tjänst, vid fullt genomslag skulle minska bilflottan med ca 80% i en storstad. Om 4 av 5 bilar försvinner från Stockholm får vi fantastiska miljöeffekter och förutsättningar att nyttja staden bättre för medborgarna, men jag har svårt att se samma hurrarop från Volvos ledning om vi i rask takt går mot ett scenario där volymen i marknaden krymper med 80%. Denna typ av utmaningar ser vi hela tiden nu och i det avseendet hotar digitaliseringen befintliga affärsmodeller och tvingar fram innovation och nya lösningar, vilket kommer göra ont i många fall men på sikt tar oss framåt och tvingar fram ännu bättre kunderbjudanden”.
Vart börjar man?
Hur ska man ta sig an digitalisering och möjligheterna – vart ska man börja? Svaret är naturligtvis mångfacetterat och hade det funnits ett enkelt svar för alla verksamheter och organisationer hade vi sannolikt inte behövt avhandla frågan i över 500 föredrag denna vecka utan snarare ta ”mallen” med hem och börja implementera den universella lösningen.
På Consid har vi sedan länge pekat på ledarskapet och behovet av att sätta en vision, riktning och strategi för att få samsyn och inte minst få med alla på digitaliseringståget. Det börjar hos VD eller ytterst ansvarig och ska vi förändra på riktigt kräver det mod, för resan kommer göra ont och högst sannolikt är den egna organisationen inte fullt mogen förändringen som står för dörren. I många fall finns precis samma omognad i ledningen och då sker inget eller så skjuts det på framtiden eftersom affärerna ändå går bra här och nu.
Vi ber återigen Patrik utveckla resonemanget: ”Om vi backar bandet 15 år så har vi idag infrastruktur på plats, vilket berett väg för nya teknologier, som i sin tur möjliggjort tjänstelager med appar och smarta digitala verktyg och på ett samlat plan har allt detta förändrat våra beteenden och hur vi lever våra liv. Både privat och i arbetet. Med andra ord är teknik sekundärt idag, nu är det människor, kultur och beteenden som är knäckfrågan för att lyckas med digitala initiativ – tekniken löser vi och den är långt fram som möjliggörare.
Ett av de första besluten som ledningen behöver fatta är vad som ska prioriteras i verksamhetens digitaliseringsresa utifrån organisationens mognad och vart de största vinster finns i relation till insats. Ska vi effektivisera egna processer, utveckla nya affärsmodeller eller förädla kundupplevelsen? Sannolikt är svaret en kombination av dessa men som vi belyste idag finns oftast den snabba avkastningen (ROI) i effektiviseringsinitiativ där vi tar på kundglasögon och förbättrar vår tjänst/erbjudande mot marknaden.
För att kunna fatta dessa beslut är min erfarenhet att ledningen behöver nya verktyg för att mäta sin verksamhet, nya insikter och en bättre omvärldsbevakning. När det går snabbt på marknaden och förändring sker exponentiellt så fungerar inte längre modeller som är anpassade för linjär verksamhetsutveckling med enstaka procent i förändring över året, det krävs nya verktyg och dem saknar väldigt många organisationer vi träffar. Och där ligger mycket av anledningen till att expertstöd från konsulter som vi själva behövs för att både guida, styra och agera katalysator. Därefter kan vi börja ställa oss frågan om hur AI, VR, automatisering och andra digitala möjligheter kan nyttjas i verksamheten – och fatta beslut baserat på både omvärldsfaktorer och den data vi sitter på men fortfarande inte använder på ett ordnat sätt i vårt beslutsstöd.”
Effektivisera eller utveckla affär och ny innovation?
Utgångspunkten i att effektivisera eller utveckla affären hänger direkt ihop med hur mogen organisationen är att ta till sig resan, att göra en förflyttning och förändras på riktigt. Consids erfarenhet är att det finns god anledning att addera innovation och kreativitet även i effektiviseringsprocesser, de bör inte bara handla om kostnadsbesparing. Exempelvis är self-service högt på agendan idag både inom offentlig och privat sektor. Alla vill minska administration och lägga mer av jobbet på kunden, samtidigt vill kunden göra mer själv – men bara om tjänsten som erbjuds är tillräckligt enkel och bra. Med andra ord handlar effektivisering i hög grad om kundupplevelse.
Vi ber Patrik kommentera ytterligare: ”Offentliga e-tjänster likväl som kundportaler och mina sidor som privata aktörer tillhandahåller sina kunder idag är i sin linda. Här finns så mycket förbättringspotential och snabbt höjs kraven från medborgaren/kunden när externa aktörer, startups och helt nya tjänster växer fram och förflyttar vår förväntan som brukare.
Detsamma gäller dataunderhåll, automatisering och i viss grad även outsourcing av interna processer. En bra övning för varje organisation är att ställa sig frågan: om Google skulle drivit min avdelning eller för den delen startat vårt bolag idag, hade de gjort som vi gör nu? För de flesta är svaret nej och där är en ypperlig utgångspunkt i att börja tänka effektivisering, nya affärsmodeller och innovation, trots att man har sitt ”bagage” och inte är en digital startup som tagit expressvägen in på marknaden”.
Vilka roller i arbetslivet kommer finnas kvar och vilka nya roller kommer växa fram 2030?
Vi kommer se en mer intelligent arbetsplats 2030. Robotar och artificiell intelligens kommer i allt högre grad samsas med människor i arbetet – det blir en del av vår vardag på ett helt annat sätt än vi hittills sett i främst industriella kontexter. Samtidigt driver intelligens och digitala hjälpmedel på automatiseringen i rask takt och vi kommer se arbetstillfällen försvinna och helt ersättas av maskinella operationer. Vilket skapar möjligheter att lägga mer tid på att skapa riktigt kundvärde och mer tid på de mjukare värden som robotar inte kommer klara av att utmana oss på under en lång tid framåt, exempelvis kreativitet, kultur och känslodrivna aspekter i vår vardag.
Vi frågade Patrik om han har något sista intressant spaning på ämnet kompetens och nya roller att skicka med oss utöver dagens presentation: ”Jag tror vi är på väg mot en arbetsmarknad som alltmer liknar den uppdragsdrivna tillvaro som vi konsulter lever i idag, oavsett om senaste buzzwordet är gig-economy, millenial generation eller något annat. Att arbeta 08-17 för en arbetsgivare kommer i framtiden utmanas av kraven på flexibilitet och möjligheten att bidra i fler sammanhang samtidigt, vilket för oss in på mikrojobben. Vi ser redan idag hur digitala kompetensnätverk etablerats ibland annat USA, där vi likt marknadsplatser annonserar ut och köper spetskompetens på enstaka timmar snarare än pratar fastanställning och månadslön. Det omkullkastar mycket av dagens anställningstrygghet och rollen som arbetsgivare blir en helt annan när spelreglerna förändras i framtiden. Återigen är digitaliseringen en stark kraft som kommer möjliggöra nya vägar och affärsmodeller men samtidigt rör om bland gamla sanningar. Spännande!”
Behöver ni hjälp att kickstarta er digitaliseringsresa så kontakta oss. Vi hjälper just nu flera ledande organisationer och företag att ta vara på den digitala världens möjligheter.
