Microcopy – eller att ge ett användargränssnitt social kompetens
Den digitala transformationen är både fascinerande och hisnande. Automatisering och artificiell intelligens får en större del av vår digitala vardag när förarlösa bilar och livsmedelsbutiker utan personal snart är vardagsmat. Bussbiljetten har vi redan i mobilen och chatbotar som sköter snacket åt kundservice möter vi så gott som dagligen.
Fascinationen ligger inte nödvändigtvis i de tekniska erövringarna utan snarare i hur vi rör oss i marker som egentligen går emot vår natur som människor – den mänskliga kontakten.
I grunden är vi sociala varelser med behov av att vara en del av ett sammanhang. Naturligtvis är vi olika som individer men det går ofta att se att genom positiva upplevelser i sociala situationer, får vi bättre möjligheter att skapa bra relationer i framtiden.
Vad har social kompetens med min mobiltelefon att göra?
I mitten av nittiotalet höll den amerikanske professorn Clifford Nass en föreläsning under rubriken ”Datorer är sociala skådespelare”, en tes som kom att bli ett paradigm. Vi ser nämligen ingen skillnad på om det är en mobiltelefon eller en människa i vår förväntan av respons när vi interagerar. Förenklat betraktar vi våra digitala prylar och appar som människor och vill därför kommunicera med dem som om de vore varken mer eller mindre.
Det här är en oerhört viktig och intressant vetenskap i arbetet med användargränssnitt. Appen vi använder har helt enkelt blivit en del av vårt sociala sammanhang – alltså inte enbart personen vi chattar med i Messenger eller personerna vi känner igen i bilderna på Instagram. Vi interagera med appen som en människa, och då bör den rimligen bemöta oss som om den vore en.
Inte bara ord
När jag skriver texter till användargränssnitt handlar det i själva verket om att programmera en digital produkts sociala kompetens och talförmåga. Produktens personlighet skapas av varumärkets identitet och tonen och språket ska prägla produktens sociala varelse. Målet är alltid att hitta ett röstläge som tilltalar och skapar engagemang och trygghet.
Det går fort när vi drar slutsatser. På bråkdelen av en sekund har vi bestämt oss för hur vi uppfattar en person. Du läste rätt – på bråkdelen av en sekund! I samma rasande tempo drar vi således slutsatser om produkterna vi interagerar med.
När vi pratar är det ju inte bara ord vi kommunicerar med. Lika viktigt är det hur vi säger orden och vad vi gör när de sägs. Vi får alltså inte glömma den så kallade icke-verbala kommunikationen utan hela tiden vara observanta på sammanhangen användaren står inför när hen använder en produkt.
På ett sätt är vi som människor väldigt enkla. Vi vill kunna relatera till den eller de som försöker påkalla vår uppmärksamhet.
En del av UX-writing och användarupplevelsen
Att skriva för användargränssnitt har kommit att kallas microcopy. Det är egentligen bara en leverans inom det vi kallar UX-writing, som i sin tur är en del av hela ekosystemet som kretsar kring användarens upplevelse av en produkt. Det ska inte förväxlas med innehållsdesign eftersom UX-writing syftar till att få användaren att interagera med produkten i sig, och inte nödvändigtvis det produkten förmedlar i sitt innehåll.
Nu hänger det ju ihop eftersom innehållet avspeglar produktens varumärke precis på samma sätt som texterna i användargränssnittet. Låt oss därför nöja oss med att de talar samma språk, men har olika syfte.
När jag skriver microcopy handlar det alltså inte bara om att sätta etiketter på knappar och komponera smarta felmeddelanden. En av de viktigaste uppgifterna är att kunna se vilka sammanhang som har fått användaren att hamna där hen är och hur hen ska komma vidare.
Det är därför ingen skillnad att arbeta med UX-writing än med andra delar av användarupplevelse. I grunden handlar det om att lösa ett problem för användaren och samtidigt se till att gå hand i hand med affärsmålen. Läs mer om hur vi skapar användarupplevelser i världsklass.
