I dagens allt mer digitala klimat krävs att hela samhället följer utvecklingen vi är i och står inför. Däribland räknas i allra högsta grad utbildningsväsendet, och sättet skolan fungerar på, in. För att motverka den kompetensbrist som råder, och som spås kontinuerligt växa ytterligare, är det avgörande att börja i rätt ände. Under tisdagsmorgonen i Almedalen höll Consid, som brinner för frågan kring digitalisering av skolan, i en intim frukostdiskussion där olika delar och perspektiv lyftes fram och diskuterades. De fyra huvudteman som diskuterades var (1) lärarens digitala kompetens, (2) digitala läromedels viktiga roll, (3) elevens roll i digitaliseringen och (4) hur offentlig sektor och näringsliv bör samarbeta för att främja digitaliseringen av skolan.
1. Lärarens digitala kompetens
En förutsättning för att digitaliseringen av skolan ska gå i den riktning vi önskar är att nyckelspelarna, i form av lärare men även eleverna, dels lär sig själva hur digitaliseringen kan skapa möjligheter och hur viktig den digitala transformationen är för framtiden. Ett första steg i denna process är att ändra sättet många lärare ser på digitaliseringen, där en oro och rädsla för att bli ersatt av teknologi ofta är en del av problemet.
Karin Bjerde, Global Business Development Manager på Kognity, berättade hur lärare många gånger bemöter digitala läromedel:
”’Försöker ni ersätta oss? Kommerni ta våra jobb?’. Det är ofta det bemötande man får av lärare när man pratar digitala läromedel. Det är ju snarare så att digitala läromedel agerar assistenter och att läraren kan fokusera på det viktiga. Det är viktigt att vi får våra lärare att inse detta”.
Under samtalet diskuterades det faktum att denna rädsla är viktig att eliminera, och vikten av att ändra sättet man ser på teknologi inom skolan – att anamma den istället för att skjuta den ifrån sig. Men det är inte helt självklart att detta enbart är lärares ansvar, utan stöd måste komma från de som har makt och som har möjlighet påverka i större utsträckning.
Emily Nordqvist, Kommunikationsansvarig på Digitaliseringsrådet förklarade detta på ett bra sätt under samtalet:
”Rektorn har samma roll på sin skola som en vd har på sitt företag – det vill säga det största inflytandet och makten att påverka verksamheten i den riktning man önskar. All forskning pekar på att det är rektorn som har den viktigaste rollen och måste ta ansvar för att stärka och utveckla denna fråga”.
Samtalet ledde in på att bara för att man avslutat sin universitetsutbildning innebär detta inte att man ska sluta utvecklas eller samla på sig nya kunskaper och kompetens – snarare tvärtom. Så är det även i läraryrket, och man måste hela tiden fokusera på att vidare- utbilda och utveckla ny digital och teknisk kompetens hos lärare.
Frida Boisen tryckte på vikten av livslångt lärande:
”Idag handlar inte lärande om en process som innefattar grundskola och universitetet, och sedan är det slut. Det handlar om livslångt lärande, och man måste konstant lära sig vad digitaliseringen har att erbjuda i alla yrkesroller, så även i lärarrollen”.
Under samtalet diskuterades att när lärare har lärt sig handlar det även om att lära ut. Det är här digitala läromedel kommer in i bilden för att skapa rätt förutsättningar för effektivt lärande och att öka intresset kring digitala yrkesroller.
2. Digitala läromedels viktiga roll
Vad gäller stenciler, föråldrade böcker, analoga prov och pappersmaterial finns mycket bättre och effektivare substitut. Detta i form av digitala prov, appar, e-böcker med mera. Bjerde berättade om hur Kognity ser på sina digitala läromedel och lösningar för utbildning:
”Vi ser inte vårat erbjudande som en produkt, utan snarare som en tjänst. Vi hjälper till att lära på rätt sätt och utveckla såväl lärare som elever”.
Att sluta vara rädd för att digitaliseringen ersätter läraryrket är något lärare måste inse. Lärare måste förstå att digitala läromedel och undervisningsverktyg kan agera assistenter och underlätta många arbetsuppgifter, så som till exempel rättande av prov och andra administrativa och monotona arbetsuppgifter. Med digitala läromedel kommer möjligheten att stimulera understimulerade elever och ge elever som behöver extra stöd rätt möjligheter. Man måste se möjligheterna de kommer med och förstå hur man kan utnyttja dem.
”Digitala verktyg gör att barnen lättare tar åt sig saker. Att diskutera och integrera digitala verktyg i utbildningen är jättebra. Det kan även leda till diskussioner om till exempel källkritik, något som är väldigt aktuellt och viktigt”.
Maria Arneng på Läxhjälpen lyfte även det faktum att det i utsatta områden inte är en självklarhet att varken skolor eller elever har tillgång till digitala läromedel i samma utsträckning som områden med godare förutsättningar, vilket i slutändan kan spä på segregeringen snarare än tvärtom om inte åtgärder vidtas.
3. Elevens roll i digitaliseringen
Även om lärarna spelar en nyckelroll i skolans digitala transformation, diskuterades under samtalet huruvida man även ska involvera eleverna i utvecklingen. Detta kan självklart göras på olika sätt, men en spännande tanke som Boisen lyfte var tanken kring omvänt mentorskap i skolan:
”Man pratar om omvänt mentorskap, i form av en ung kvinna som mentor för en äldre man, för att främja jämställdhet. Detta borde gå att applicera och utnyttja för att främja den digitala utvecklingen inom läroväsendet genom att låta elever lära vuxna, såväl föräldrar som lärare, hur man bör ta tillvara på digitala verktyg i skolhänseende” – Frida Boisen
Näthat, mobbing och psykisk ohälsa är tyvärr inte något nytt i skolan. Att digitala verktyg och sociala medier kan användas till att dessa tråkiga fenomen späs på ytterligare är viktigt att ha i åtanke och motverka. Det är viktigt att informera och lära ut för att motverka just detta. Boisen lyfte ett par tankar på ämnet:
”Det är även viktigt att ta hänsyn till nedsidorna med digitala verktyg. Att elever mobbas och att näthat inom skolan existerar är något vi måste ta på mycket större allvar. Hade det hänt på en arbetsplats hade direkt vidtagits åtgärder. På samma sätt som kontinuerliga personalenkäter syftar till ett bättre arbetsklimat och att till exempel depression motverkas, kan kontinuerliga digitala elevenkäter motverka mobbing och näthat”.
4. Samarbetet mellan offentlig sektor och näringslivet
För att vi ska få önskad förändring när det kommer till att digitalisera skolan måste offentlig sektor och näringslivet samarbeta. Det måste råda en enhetlighet och ett ordentligt krafttag måste tas där alla organisationer och myndigheter med möjlighet att påverka går samman. Nordqvist tryckte på nationell samverkan som en nyckel i transformationen:
”Om näringslivet skriker efter kompetens idag kommer detta likväl gälla offentlig sektor inom en väldigt snar framtid. Det är kompetensbristen som är grundproblemet. Man måste samverka på nationell nivå för att på ett enhetligt sätt tillsammans jobba med ett helhetsfokus på digitalisering”.
Det faktum att det handlar om att hantera nya frågor och se till att skolans utveckling följer samma mönster som samhället i övrigt, och det faktum att vi gemensamt måste ta ansvar för att utvecklingen inte ska gå i en för långsam takt, diskuterades under samtalet.
