Digitala influencer-podden | 2022-06-16

Digital skattjakt

Johan Schauman, Skatteverket

30 min

Johan Schauman

Digitala Influencer-podden med Johan Schauman, chef för digital samutveckling, Skatteverket, om att värna välfärdssystem utan att bygga ett kontrollsamhälle.

Johan Schauman, Skatteverket

Johan Schauman

Skatteverket

Johan Schauman, chef för digital samutveckling på Skatteverket

Digital skattjakt

Inför biometriska id-kontroller, slopa sekretessen mellan svenska myndigheter och tillåt samkörning av register med hjälp av AI. Det är några av de förändringar som Skatteverket vill se för att komma åt välfärdsfusket. Men var går gränsen mellan effektivitet och integritet? Och hur skyddar vi skattebetalarna mot elak AI? Det är frågor som Johan Schauman, chef för digital samutveckling på Skatteverket, brottas med på jobbet och som han utvecklar sina tankar kring i det här avsnittet av Digitala influencer-podden.

Höjdpunkter från avsnittet:

1.40 Vad är digital samutveckling?

“Jag jobbar i en del av verksamheten där vi försöker hitta bättre förutsättningar för till exempel ett affärssystem, en bankapp eller ett bokföringsprogram att hantera skatte- och folkbokföringsfrågor redan i den miljön.”

2.51 Därför kräver Skatteverkets generaldirektör slopad sekretess mellan svenska myndigheter.

”Vi har ju, självfallet, möjlighet att begära ut information från en myndighet, men då måste man konkret kunna visa på att man har behov av den här informationen. Och det är ju inte riktigt samma sak som att man i större skala kan korsköra och titta på om det finns personer som lyfter ersättning ur socialförsäkringssystemet samtidigt som de säger att de tjänar pengar på att jobba.”

5.19 Dessa summor handlar det om.

”Det är jättesvårt att uppskatta. Till exempel när det handlar om utländsk arbetskraft så är det personer som kommer från delar av världen där man enormt låga löner och extremt hög arbetslöshet, så de kommer ju hit på vinst och förlust och går att utnyttja. Det går inte riktigt att sätta ett värde på.”

6.04 Har vår syn på integritet förändrats de senaste åren?

”Inte generellt sett – alltså att man känner sig mer bekväm med att man ska samköra eller korsköra mellan myndigheter – däremot tror jag att när man ser på den här typen av brottslighet, hur mycket det kostar och läcker ut ur det här samhällskontraktet vi har, så tror jag att det gör att många kan tänka sig att avstå en del av sin integritet för att det ska bli lättare att klämma åt dem som beter sig illojalt.”

7.44 Dessa länder tittar man på som exempel för hur man kan förändra systemet.

”Det finns goda exempel men kanske framför allt skräckexempel. Polen har till exempel en algoritm som snurrar för att hitta momsbedrägerier. Det är ett privat företag som tagit fram algoritmen och fastnar man i den anses det vara så stor risk för skatteundandragande så då blir man avregistrerad och får inte fortsätta sin verksamhet. Ur ett svenskt perspektiv är ju det helt otänkbart, vi måste ju kunna redovisa skälen för ett myndighetsbeslut.”

10.51 Dessa är de största riskerna med att tillåta friare utbyte av data mellan myndigheter.

”Det finns flera. Till exempel att man, när man har tillgång till väldigt mycket information så börjar man leta efter sånt som egentligen inte var meningen när man började korsköra information. Det kan också vara så att personerna som skapar funktionerna har fördomar som man bygger in i vilken information man samkör. Det kan också vara så att man använder information för att inrikta sig på målgrupper, vilket också kan leda till att man förfördelar vissa grupperingar.”

13.07 Om att använda AI för att samköra myndighetsregister.

”Man kan inte säga generellt att det alltid är bra med AI eller alltid är bra med automatisering eller robotisering, utan man behöver göra en konkret riskvärdering i varje enskilt fall. Och det är väl den största risken med AI, att man börjar använda det här generellt så att det blir slentrianmässigt – så att man bevarar respekten för de risker som är förenade med det här ur ett integritetsperspektiv.”

14.07 Dessa fördelar finns för oss som privatpersoner med ökat datautbyte mellan myndigheter.

”Om jag ska starta en restaurang är det ganska många offentliga aktörer jag ska ha och göra med. Skatteverket, Bolagsverket, Livsmedelsverket, jag måste prata med kommunen… och många gånger måste man lämna samma uppgifter i många av de här processerna. Så man kan föreställa sig att man kunde ha ett gemensamt ställe där man lämnar de uppgifter som behövs och så är det en enda ansökan, som alla myndigheter kan ta del av.”

15.21 Kommer detta bli verklighet, tror Johan själv?

”Jag tror att vi kommer att göra det i större utsträckning. Men det handlar inte om att det ska vara en allmän buffé där vi samkör allt, utan det handlar om att identifiera viss information som kan vara central för att hitta den här typen av systematisk brottslighet som gör att det läcker ut miljarder ur skattesystemet.”

16.36 Påverkar en rörig omvärld vårt förtroende för myndigheters hantering av data?

”Att man inte känner sig trygg på nätet kan göra att man känner sig mer skeptisk till att information ska användas och delas i olika sammanhang av personer man inte litar på. Men jag var med i ett mentorprogram och pratade med en person i de svenska bankerna, som sa det att ’för mig är det obegripligt att människor lämnar ut så mycket information till ett företag som inte funnits i mer än 20 år, medan myndigheter som lyder under lagar och regler och har en lång tradition av att lyda under rättssäkerhetsprinciper – där är man mer skeptisk.”

19.09 Därför driver Skatteverket frågan om biometrisk id-förvaltning.

”Byggbranschen är en av de branscher som är väldigt hårt drabbad av brottslighet där det förekommer mycket svart arbetskraft, och där skulle man då till exempel enklare kunna kolla vilka det är som befinner sig på arbetsplatsen – är de den person de utgör sig för att vara.”

21.53 Så bevarar man integriteten om biometriska id-kontroller införs.

”Man skulle kunna tänka sig en lösning där man lagrar den biometriska datan isolerat, så att det finns ett register som bara en myndighet har kontroll över, och sedan när andra vill identifiera någon så gör man ett anrop till databasen, och så får man ett svar: ’ja, detta är den här personen som den utger sig för att vara,’ eller ’nej’ – man har alltså inte tillgång till allt.”

23.11 Därför lämnar vi ändå så lättvindigt ifrån oss uppgifter till privata företag.

”Alltså, när vi kommer till digitalt så är det ju så: är det enkelt, och gör min vardag lite lättare, är vi otroligt mottagliga för det. Det är bara att titta på knapptryckningar när det gäller ett köp eller så – vi vet ju att för varje knapptryckning vi lägger till, så faller det ifrån folk.”

24.51 Johan Schaumans Fem snabba favoriter.

27.18 Om smidiga digitala tjänster som ett sätt för Skatteverket att vinna folkets hjärtan.

”Teorin var att om vi jobbar med stärka tilliten till oss som myndighet och skattesystemet som helhet, så kommer det att påverka viljan att göra rätt för sig allra mest, mycket mer än att skrämma folk från att göra fel. Det tog 20 år för oss att gå från att jaga och förfölja folk till att bli en servicemyndighet, och det har tydligt gett avtryck på hur folk känner inför Skatteverket.”

29.09 Johan Schauman rekommenderar en gäst till kommande poddar.

29.47 Så följer du Johan och Skatteverkets fortsatta digitaliseringsresa.

Lyssna  fler avsnitt 

Har du förslag  gäst till podden? 

0 / 250
Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
Integritetspolicy