Jon Fredelius

Från butikssäljare till IT-konsult

Jon har en bakgrund som butikssäljare, men bytte bransch för ungefär åtta år sedan för att bli frontend-utvecklare. Parallellt med sin roll som utvecklare började han finna intresse för digital tillgänglighet, framför allt i samband med att det kom nya krav på offentlig sektor kring tillgänglighet.

– Det ledde till att jag fick sitta med mycket tillgänglighetsanalys och rådgivning mot kunder och det jobbet har blivit alltmer omfattande med tiden, säger han.

Idag arbetar Jon nästan uteslutande med digital tillgänglighet och inkludering, såväl strategiskt och praktiskt, som rådgivande och utbildande mot kollegor och kunder.

– För mig är det viktigt att lyssna och ställa följdfrågor för att förstå helheten, och även för att kunna nyansera svar när jag får en fråga. Det är sällan som det bara finns ett svar eller en lösning på en fråga. Jag brukar ofta få höra från kollegor ”det borde jag väntat mig” när mitt svar på deras fråga är ”det beror på”, berättar Jon med ett skratt.

Vad innebär digital tillgänglighet?

– Digital tillgänglighet handlar i grund och botten om att skapa lika förutsättningar för alla i digitala lösningar och miljöer, oavsett vad du har för förutsättningar eller nedsättningar.

Han fortsätter:

– Många tänker nog på de typiska nedsättningarna i form av personer med rullstol eller de som har synnedsättningar. Men det finns en stor nyansering av så väl permanenta som tillfälliga och situationsbaserade förutsättningar och nedsättningar som avgör hur du kan ta till dig och uppfatta digitala lösningar och innehåll. Och det kan både förändras över tid och bli mer ju äldre du blir. Så digital tillgänglighet är något som i slutändan berör oss alla.

Idag ser Jon att det finns ett stort glapp mellan hur vi ser på, designar och utvecklar digitala lösningar och det faktiska behovet som finns hos användaren.

– Vi lever i en värld som blir allt mer digital, och den världen borde precis som den fysiska vara till för alla. Är det då inte rimligt att lösningarna och användbarheten ska återspegla den mångfald som finns i vårt samhälle?

Framtiden inom digital tillgänglighet

Nyligen var Jon med i ett projekt där tillgänglighet var en av huvudkomponenterna.

– Vi utvecklade ett designsystem på insidan av en stor myndighet. Vi var ett sammansvetsat team som hade tät dialog och högt i tak när vi både utvecklade och förkastade idéer för att sedan landa i något som ofta blev väldigt bra.

Det som han tror ligger bakom att projektet blev så pass framgångsrik som det faktiskt blev, är att de hade flera ingångar till problem och lösningar.

– Det fanns ingen prestige i teamet kring vad vi gjorde. Vi ville alla bara att det skulle bli bra lösningar och alla hjälptes åt på olika sätt. Vi hade också en tät dialog med de andra teamen som skulle använda designsystemet, så vi fick mycket information hur komponenter och mönster faktiskt fungerade med riktigt innehåll och i olika omständigheter.

När det kommer till framtiden tror Jon att vi kommer se ett ökat tryck på digital tillgänglighet.

– Tillgänglighetslagen nästa år bygger ju på European Accessibility Act (EAA) som omfattar hela EU. Men även USA har stärkt rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i och med införande av ADA Title II i somras. Så leverantörer som inte jobbar med tillgänglighet kommer noga att få svårt att överleva på marknaden i längden.

Han fortsätter spåna:

– Vidare så tror jag att vi kommer att se mer användning av AI i olika delar av tillgänglighetsarbetet, vilket kan både ändra arbetssätt och ge möjlighet till mer intressanta och tillgängliga lösningar. Detta förutsätter dock att vi använder AI ansvarsfullt och väl medvetna om både dess möjligheter och dess begränsningar.